Fan vad det här är jobbigt.
Jag känner hur allt närmar sig det ät bara några veckor innan min syster ska vara på sjukhuset i två månader.
Jag är så rädd.
Tanken snurrar hela tiden att hon kanske går in men inte kommer ut.
Sen i fredags har jag mått skit för när jag pratade med sjukhus psykologen,
så tryckte han exakt på dom ömma punkterna.
Min syster är på sjukhuset minst en gång i veckan för dom måste
ständigt ta prover.
För att se att inte värderna i blodet sjunkit för mycke.
(Den här sjukdommen är en blod sjukdom.)
Sen när hon åker in för transplantationen
och cellgifterna så kommer hon ligga på sjukhuset insolerad
i två månader.
Jag vet inte hur jag ska klara av att sitta och inte veta vad som händer.
Det här är det jobbigaste jag vart med om.
Jag håller på att gå in i en riktig depression.
Min syster är en del av mig så hur ska jag kunna gå vidare om något händer henne.
Då kommer jag inte vara hel längre.
Jag är så rädd.
Tanken snurrar hela tiden att hon kanske går in men inte kommer ut.
Sen i fredags har jag mått skit för när jag pratade med sjukhus psykologen,
så tryckte han exakt på dom ömma punkterna.
Min syster är på sjukhuset minst en gång i veckan för dom måste
ständigt ta prover.
För att se att inte värderna i blodet sjunkit för mycke.
(Den här sjukdommen är en blod sjukdom.)
Sen när hon åker in för transplantationen
och cellgifterna så kommer hon ligga på sjukhuset insolerad
i två månader.
Jag vet inte hur jag ska klara av att sitta och inte veta vad som händer.
Det här är det jobbigaste jag vart med om.
Jag håller på att gå in i en riktig depression.
Min syster är en del av mig så hur ska jag kunna gå vidare om något händer henne.
Då kommer jag inte vara hel längre.
Kommentarer
Trackback